Hitta vinprovningar nära dig
Är du nyfiken på att lära dig mer om vin? Då rekommenderar vi att du anmäler dig till en vinprovning där du i grupp och tillsammans med en sommelier får prova olika viner. På en vinprovning kommer du att få lära dig mer om vinerna som ni testar och även lära dig grunderna i hur du söker efter aromer och smakar på ett vin. Nedan har vi tagit fram de bästa ställena för vinprovning i olika städer.
Lär dig prova viner
Att ge sig in i världen av vinprovning kan kännas komplicerat och nästan skrämmande för många personer, särskilt om man är totalt nybörjare inom området. Vinprovning kan lätt associeras med formella uppsättningar, finklädda människor och en hel uppsjö av främmande ord du inte har någon aning om vad de betyder. I denna artikel ska vi gå igenom fyra olika steg via vilka i princip vem som helst kan bli bättre på att provsmaka viner.
En vanlig missuppfattning man hör många säga är “jag har inte smakpaletten för vinprovning” vilket helt enkelt inte är sant. En smakpalett är inte någonting du föds med, det är något du tränar upp. Tänk på första gången du faktiskt insåg att du har en preferens mellan Coca-Cola och Pepsi, detta hände beroende på att du hade smakat dem tillräckligt många gånger och du lärde dig tillräckligt för att förstå att du har denna preferens. Det är precis samma sak med vin. Ju mer du smakar på viner, och framförallt utför medvetna provsmakningar vilket är vad vi ska gå igenom i denna artikel, desto bättre kommer du att bli på det.
En sista sak att ha i åtanke när du fortsätter läsa denna artikel är att vi inte pratar om blindtester vart du inte har någon aning om vad du har i glaset och ska försöka lista ut och gissa dig fram till det. Kunskapen du kommer ha med dig efter denna artikel handlar mer om att du ska få ut mer av vinet och glaset du har framför dig i sig. Med det sagt ska vi dyka in i de fyra stegen av vinprovning som består av syn, lukt, smakpalett samt analys.
Steg 1 – Syn
Det första steget vi ska prata om är syn, vilket antagligen är det mest underskattade steget av dem alla vid en vinprovning. Det är väldigt vanligt att många personer helt enkelt hoppar över detta steg för att gå direkt på lukt och smakpalett, men du kan lära dig otroligt mycket om ett vin utifrån dess utseende. Den första rekommendationen är att använda en vit bakgrund, så om du har ett vitt bord är det toppen, annars fungerar ett vitt pappersark alldeles utmärkt.
Det första vi ska titta på är vinets klarhet och koncentration, hur ogenomskinligt och transparent är det. När det kommer till klarhet så är de flesta vinerna klara ifall det inte skulle handla om ett ofiltrerart vin, så vi ska istället fokusera på vinets koncentration. Detta syftar till hur djupt och rikt vinets färg är. Låt oss anta att det på vårt vita bord eller pappersark står en text skriven och vi lutar vårt vinglas över denna text. Kan du se texten när du tittar genom vinet? Om ja så är det ett transparent vin vi har i glaset vilket innebär att vinet kommer vara av en lättare karaktär, innehålla mindre alkohol och smaka mindre i munnen. Om det isätllet är ett väldigt rikt och ogenomskinligt vin vi har i glaset innebär det ett fylligare och tyngre vin.
Nästa sak vi ska titta på är vinets färg. Med vita viner kan vi gå från vitt, till strågult, till ljusgult eller mörkgult. Med röda viner kan vi gå från lila, till rubin, till rött eller vinrött/brunt. Vanligtvis har färgen att göra med ålder och syrenivåer. Ju äldre ett vin blir, desto mer syre tillsätts.
Det sista vi ska nämna är avrinningarna som vinet lämnar på kanterna när glaset snurras, vilket ofta kallas vinets ben. En vanlig missuppfattning när man tittar på vinets ben är att associera detta med vinets kvalitet. I praktiken har detta dock endast att göra med vinets alkoholhalt, så vi behöver inte ägna allt för mycket uppmärksamhet åt avrinningarna.
Steg 2 – Lukt
Vi ska gå vidare med nästa steg som är vinets arom, och kanske det viktigaste steget vid en vinprovning. Vår näsa är kapabel att känna flera tusentals lukter, medans munnen kan uppfatta runt fem olika smaksensationer.
Det första vi ska göra är att snurra glaset. Detta kan kanske kännas lite snobbigt och pretantiöst, men det finns faktiskt en vetenskap bakom varför man snurrar vinglaset. Alkohol avdunstar snabbare än vatten, så när du snurrar glaset avdusntar en liten dos alkohol vilken tar med sig lukterna upp till näsan. Du kan enkelt prova detta nästa gång du har ett vinglas framför dig. Lukta på ett vin som endast legat still i glaset en stund och snurra sedan glaset och lukta igen, du kommer garanterat känna en skillnad.
Nästa steg är att föra näsan så pass nära att du kan känna aromerna. Man vill inte föra in näsan allt för djupt i glaset då man riskerar att “bränna” luktsinnet med alkohollukten. Om du någonsin luktat på en riktigt stark vodka eller whiskey förstår du hur vi menar.
Det första vi ska identifiera när vi luktar på ett vin är att det är rent och felfritt. Det absolut vanligaste som kan skada ett vin är att bitar av korken ramlat ner och förstört vinet, vilket får det att lukta fuktigt eller mögligt. Känner du dessa aromer är vinet skadat och du kan be om en ny flaska. Du kan utan problem be om samma vin fast en ny flaska då detta fenomen sker i en enskild flaska och inte karaktäriserar vinet överlag på något sätt.
När vi nu fastställt att vinet är rent och oskadat kan vi börja identifiera dess olika aromer. För vita viner har vi en skala som går från citrus (citron, lime), stenfrukter (persika, aprikos), till tropiska frukter (ananas, mango, papaya). För röda viner har vi en skala som går från röda frukter (körsbär, tranbär, granatäpple), blåa frukter (blåbär), till svarta frukter (svart vinbär, björnbär, plommon). Ifall vinerna ligger i början av skalan innebär det oftast att det är från ett kallare klimat och mindre mogna druvor och jobbar sig sedan upp på skalan vid varmare klimat och mognare druvor. Försök nu att identifiera vad och vart på skalan du känner för lukter. Du kan självklart känna flera aromer från olika delar av skalan i ett och samma vin, speciellt ifall vinet är en blandning av flera olika druvor. Om du vill utmana dig själv ännu ett steg kan du även försöka karaktärisera de olika frukterna du känner smaken av sett till ifall smakerna verkar komma från omogna, mogna, övermogna eller torkade frukter.
Efter att ha identifierat frukterna och dess karaktär går vi vidare till att leta efter icke-fruktiga aromer som jord, sten, blommor och örter samt indikatorer på ekfatslagring i form av aromer som vanilj, kanel, eller choklad.
Steg 3 – Smakpalett
Vi går sedan vidare till vad som antagligen är vinprovningens roligaste steg, själva smaken. När vi smakar på vinet letar vi främst efter två saker. Först och främst vill vi bekräfta att smaken stämmer överrens med aromerna vi kände i föregående steg. Smakar vinet likadant som det luktar eller upptäcker du nya element.
Sedan kommer den viktigaste delen, att fastställa vinets struktur. Vi kan dela in vinets struktur i fem olika kategorier:
- Syra: Hur mycket syrlighet innehåller vinet. Syra återfinns vanligtvis i saker som citron och vinäger och ger en tydlig ljus klarhet och en något sur ton. Så vi vill fastställa ifall vinet är av låg, medium eller hög syranivå.
- Alkohol: Hur mycket alkohol innehåller vinet. Kan du känna smaken av alkohol och bränner det till lite i halsen när du smakar vinet? I sådant fall har vi ett vin med hög alkoholhalt.
- Kropp: Vad har vinet för kropp, dvs. hur rikt och fylligt känns vinet i munnen.
- Tanniner: Tanniner återfinns endast i röda viner och kommer från druvornas skal, stam och kärnor. Ett vin med mycket tanniner kommer torka ut din mun och tandkött och ger ett stadigt vin med mycket karaktär. Detta ska alltså inte tolkas som ett torrt vin, det handlar helt enkelt om vinets tanninstruktur.
- Socker: De flesta viner vi dricker är torra och innehåller inget eller extremt lite socker, självklart med undantag som en söt Riesling eller ett dessertvin.
Dessa fem kategorier är vad som utgör din smakpalett.
Steg 4 – Analys
Vi har nu kommit till det fjärde och sista steget av vinprovning som är själva analysen av vinet. Vi kan även här dela upp analysen i tre olika delar:
- Är vinet balanserat: Hur välbalanserat är vinet? Matchar syran med alkoholhalten och är strukturen sund eller känns något malplacerat i vinets lukt eller smak.
- Vinets längd: Hur länge efter att du tagit en klunk stannar smaken kvar och fortsätter du att upptäcka nya smaker? Ett bättre vin kommer oftast fortsätta leverera nya smaker även efter att du tagit klunken.
- Vinets komplexitet: Hur komplext är vinet? Identifierar du ett flertal olika smaker och upptäcker du nya element varje gång du luktar eller smakar på vinet. Öppnar vinet upp sig och ändras i glaset.
Dessa element använder du när du bedömmer vinets kvalitet och fastställer ifall du tycker om vinet eller inte.
Vi hoppas att du funnit denna artikel informativ och har stor glädje av den när du startar din resa inom vinprovning.
